Onsdag är det. Äcklig sådan. Meningslöst tentaplugg från morgon till kväll, och snart är ändå allt glömt.
Gårdagen var bra, riktigt bra. Slutade 15.00, skulle bara handla sen åka hem. Klev innanför dörren 18.50 typ. Glädje.
Varför? Bilar går dåligt utan batteri.
Tyckte det verkade lite slöstartad när man åkte till skolan, sket man väl i. Märkte tydligt att den var slöstartad när man åkte ifrån skolan, sket man väl i. Märkte utan minsta tvivel att den inte ville starta alls när man skulle åka från Ica, sket sig. 1h 20 min senare dyker bilbärgare Dennis upp, som på 2 sekunder säger att batteriet är skit, för gammalt, köp nytt. Startar upp bilen och säger att slå inte av den här nu, då går den inte igång igen. Med en dödlig rädsla för motorstopp puttrar man iväg till mekonomen och pungar ut för ett nytt batteri för 1200:-, pengar man inte gärna hade velat gjort något annat för.
Nu går bilen som ett skott igen, och vad har vi lärt oss av detta? Bilar är satans påfund, de ska alltid fungera. Och att Oscar numer är en lite fattigare student.
Det ni nyss läste var version två av historien. Skrev först ett så jävla mycket mera ingående inlägg först, men vem har glädje av det? Ni skiter ju i det här.Det borde sett ut såhär:
"Fick punga ut 1200:- igår på skit jag inte vill betala för, mitt liv är ett helvete. Känn skadeglädje och håna mig."
Det är sånt ni vill läsa. Möjligtvis lägga till raden:
"Bilbärgare Dennis var fet som ett hus och har säkert ätit upp sin lillebror utan att ens ha märkt det"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar